Under my shoes.
Kan man vara lycklig samtidigt som man är brutalt sönder krossad?!
Eller handlar det om att det som river och skaver blivit så pass
neutralt att man tycks uppleva det som lycka?!
För chansen finns ju,
chansen att jag egentligen bara hoppas på att vara lycklig,
kanske är jag rädd att mörkret ska tränga sig på igen?!
Kanske.
Kommentarer
Trackback
